|
Carl-Philip och en fjäril
Hej, Carl-Philip Jönsson. Vad arbetar du med?
-Jag jobbar på Länsstyrelsen i Kronobergs län som miljövårdsdirektör och är därmed verksamhetsansvarig för länsstyrelsens arbete med tillståndsprövning och tillsyn enligt miljöbalken, naturvård med skydd och skötsel av värdefulla naturmiljöer samt vattenvård, kalkning och en himla massa annat med anknytning till vår livsmiljö.
Vilken anknytning har du till Fylleryds- och Notterydsområdet?
-Förutom att jag rent privat emellanåt besökt området så har Länsstyrelsen ett ansvar för att se till att Notteryd och dess värden för friluftslivet och naturvärden i övrigt kan bevaras och utvecklas.
Naturvårdsverket fick ta över området från Fortifikationsverket när militären försvann och syftet är att det ska bli ett naturreservat.
Länsstyrelsens roll är nu att utarbeta och förankra ett förslag till beslut om naturreservat och en skötselplan. Skyltning, stigar och anordningar ingår i det också.
Det ser trist och härjat ut med alla döda granar i Notteryd. Varför kan man inte sköta skogen som andra skogsägare?
-Nja, skulle man bedriva ett produktionsinriktat skogsbruk skulle en del av de värden som finns i Notteryd att försvinna och då finns det ingen poäng med att staten äger området. Områden ges ett områdesskydd just för att man på en liten del av landets skogsmarksareal (f n ca 1 % av länets skogsareal) vill prioritera andra värden, såsom biologisk mångfald, friluftsliv och andra sociala värden.
Det innebär att i en del skötselområden så ska naturen få ha sin gång. Det är allmänt en stor brist på död ved i olika stadier. Träd ska bli så gamla att de dör naturligt. Då skapas en större variation i naturen, det gynnar mångfalden och ger fler möjligheter till upplevelser för de som vistas där.
Därför lämnas ibland vindfällen kvar och även de träd som angrips och dödas av granbarkborre. Tycker man om att se tät växande granskog så är det självklart ingen trevlig syn men då måste man komma i håg att de de här områdena avsätts med ett långsiktigt perspektiv som omfattar mer än en skogsgeneration.
Ni har satt upp en del fällor för granbarksborrar. Är de effektiva?
-Det finns undersökningar som visar att man möjligen skulle kunna fånga 20-30 % av en population men det är stor osäkerhet i detta. Man behöver ha många fällor på plats när barkborren svärmar och sedan måste de tömmas regelbundet.
Det står en del varningstexter vid fällorna, man ska inte röra dem osv. Är det gift i fällorna?
-Nej, det är inte gift i plastfällorna ! Det hänger en liten tepåse inuti med ett doftämne, s k feromon, som borrarna dras till. När de kommer in går de in i en ryssje-liknande konstruktion och kommer inte ut igen.
Man ska inte röra dem dels för att vi inte vill att borrarna ska slippa ut - vi mäter mängden borrar i samband med tömning och dels för att man lätt klämmer sig eller sticker sig på ståltråd. Det är ogjort arbete om fällan saboteras. Även om effektiviteten är begränsad så är det bättre än inget.
Här luktar det gott tycker granbarksborren och flyger rätt in i fällan.
Kan man plocka bär och svamp i närheten av fällorna?
Ja, absolut! Men det också förekommer att man inom skogsbruket på vissa platser behandlar sk fångstvirkeshögar med både feromon och ett insektsgift. Dessa ska vara tydligt uppmärkta och kan inte förväxlas med plastfällorna.
Länstyrelsen arbetar med en ny skötselplan för Notteryds blivande naturreservat. När får vi se den?
Något exakt datum är inte bestämt men vi hoppas att den kan komma ut under september-oktober.
Skötselplanen är ett förslag som ska ut på remiss. Vilka kan yttra sig om förslaget?
Det kan vem som helst göra. Vi välkomnar särskilt de föreningar och sammanslutningar som bedriver verksamhet i området. Tankarna bakom förslaget till områdesskydd i Notteryd bygger på det att det har stort värde för "det rörliga friluftslivet" som det heter på byråkratspråk.
Det är många människor som nyttjar området på olika sätt och då är det särskilt viktigt att vi tillsammans hjälps åt för att det ska bli så bra som möjligt.
Tack Carl-Philip. Nu ska du få en sista fjärilslätt fråga. Vad är det för fjäril som syns på bilden till höger? Bilden är tagen i Notteryd för ett år sedan.
-Jag tycker det ser ut som en pärlemorfjäril fast ändå inte. Den har ju så tydliga rutor. Jag tror att vi behöver lite hjälp här. Det skulle kunna vara nåt sällsynt.....
Efterkontrollen med kollegan och insektskännare fil dr Jonas Hedin visar att det med största säkerhet är en Skogsnätfjäril, Melitaea athalia, med tidigare svenskt namn Grobladsnätfjäril. Den är tämligen allmän på ogödslade gräsmarker och är beroende av luckor i skogen där dess larver lever på groblad och kämpar. Inte helt sällsynt alltså men växer inte heller på träd!
|
